Åren går

Idag fyller min dotter fem år. Det har gått fort, men samtidigt känns det som om hon alltid varit här. Märkligt det där, en ekvation jag aldrig riktigt fått ihop. Hon är en fantastiskt liten människa, hon får mig att skratta varje dag. Hon får mig även att slita mitt hår varje dag pga hennes envishet. Och jag älskar henne villkorslöst. Såklart.

Men det var inte så självklart innan hon föddes. Jag vet hur knäppt det låter, men innan hon föddes hade hennes storebror hela mitt hjärta. Skulle den här nya människan som var på väg få plats? Skulle hen ta plats från storebror? Hur skulle det vara möjligt att kunna älska någon lika mycket som det första barnet?

I samma stund som hon föddes försvann de där tankarna. Jag insåg då hur jäkla konstigt det var att ens kunna tänka så. Det gick alldeles utmärkt att fylla på hjärtat med 100% till. Såklart.

Lo, grattis på födelsedagen, jag älskar dig!

DSC_1121Svårt att försöka se ledsen ut när en är för glad.

#009 jusqu’ici tout va bien…

Annonser
Det här inlägget postades i Blogg100, Livet och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Åren går

  1. Mäktigt det där med känslorna.
    När vi fick vår lilla tjej tänkte jag också så där. Men så fort lillan kom insåg jag ju att det finns plats för henne och säkert 100 till 🙂
    Älskar båda mina barn exakt lika mycket med på väldigt olika sätt. Dom är ju två olika individer 🙂

    Tiden går fort! Har själv en huligan som som fyller år på ons. Hon skulle kommit idag för 7 år sen men det blev inte så.

  2. Helenas skriver:

    Känner igen mig med dotter 5 år och son 10 år. Matematiken 100+100=100, och så några procent till för maken också… Villkorslös kärlek till totalt olika individer. Först fick vi en lugn, klok, eftertänksam och konflikträdd. Sedan kom stormen… Det är fantastiskt hur någon så liten kan vara så envis och få en att gå fullständigt i spinn, lika fort kan svänga och bli det goaste som finns… Och hur de ibland kan få en att känna sig som en usel förälder bara genom en sårad blick.
    Ser fram emot tonårstiden. Eller inte.

  3. Ping: När jag blev förälder | Yes, this is Fox

  4. Ping: Föräldraskap – Göra som man ska eller som man kan? | Yes, this is Fox

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s