Föräldraskap – Göra som man ska eller som man kan?

Jag har tidigare skrivit om att bli förälder både en och två gånger. Tänkte fortsätta på det spåret idag. En nybliven förälder får väldigt många tips från alla möjliga håll. ”Det här funkar bäst, så här ska du göra, tänk på…” osv. Personer som väntar på sitt första barn läser på om hur de ska göra och inte göra. Andreas Johansson skrev ett mycket läsvärt inlägg om hur han tänker. (Han skriver för övrigt alltid väldigt läsvärda inlägg!) Vissa läser på, andra gör det inte. Inget är direkt rätt eller fel här, det handlar ju om hur man bäst förbereder sig på vad som komma skall. Jag själv läste faktiskt inte speciellt mycket. Det blir som det blir helt enkelt tänkte jag. Man lär sig med tiden vad som fungerar bäst för sin egna lilla familj.

Vi var inne på det där alla sa om att barnen måste tidigt lära sig sova i egen säng, helst i eget rum. Tänkte inte så mycket på det, det ska ju vara så. Men när det var dags för det blev vår son sjuk. Han var förkyld i ett år i sträck varvat med magsjuka och annat. Det blev astmautredning och allergitester. Han fick bli kvar i vår säng. Det var enklast så. Sedan kom ett barn till, och det kändes taskigt att låta den äldsta sova själv. Han fick således vara kvar.

Det är klart att det blev rätt trångt, och vi som föräldrar turades ibland om att sova i det som egentligen var barnens rum. Ibland tänkte jag att vi nog måste tag i det där med att de ska sova själva. Men sen tänkte jag om. Jag började räkna på hur mycket jag egentligen träffar barnen. Jag kom fram till att det är ca en timme på morgonen och två timmar på kvällen. Det blir alltså tre timmar per dygn. Det är ju inte klokt. Det finns ju 21 timmar till på dygnet. Då kändes det genast betydligt bättre att de sov kvar i vår säng.

familj

På så sätt får vi ändå en fysisk närhet som är nog så viktig. Vaknar de finns jag och/eller deras mamma där.

Nu är sonen snart åtta år, och har själv sedan en längre tid tillbaka valt att sova i sitt rum. Dottern, 5 år, pendlar lite fram och tillbaka. Det känns liksom naturligt att de nu väljer bort oss för att få en bättre sömn själva. Och såhär i efterhand är jag verkligen glad att vi inte gjorde så som ”man ska”. Det här var bättre för oss, för vår lilla familj. Och som jag skrev tidigare, det är det det handlar om. Om att få det att fungera på bästa sätt.

#035 jusqu’ici tout va bien…

Annonser
Det här inlägget postades i Blogg100, Livet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Föräldraskap – Göra som man ska eller som man kan?

  1. Janne Kjellberg skriver:

    Precis på pricken! Vad är rätt och vad är fel? Vem bestämmer det – om inte den som behöver ta ett sånt beslut? Bra jobbat Joakim, Pernilla, Terje & Lo!!!

  2. Daddy O skriver:

    Bra tänkt och gjort.

  3. Crister Lindström skriver:

    Flashback, flashback 🙂 Jag minns en liten kille som alltid kom tultande på natten och som tryggt somnade om med tummen i mun….

  4. Rebecca skriver:

    Nu är jag inte förälder (än), men just denna diskussionen har kommit upp på mitt förra jobb (förskola) en hel del gånger. Kanske naturligt, då många föräldrar inte är säkra på hur man ”ska” göra och vad som är bäst för barnet. Det finns inga rätt eller fel, och olika barn har olika behov. Bättre att utgå ifrån det istället för vad som ”ska” göras. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s