Äpplen faller inte så långt från träden osv

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg som handlade om hur musiken följt mig genom livet. Just nu sitter jag och betraktar min son som spelar luftgitarr till Kiss. Han följer i mina spår, och det utan att jag har försökt påverka. Nåja, men jag har inte försökt sådär väldigt mycket i alla fall. Barn måste få göra sina egna val. Jag vill ju inte riskera en tonårsrevolt som består av kristen dansbandsmusik.

Nu pratar han om att lära sig spela olika instrument och starta ett band med sina kompisar. Jag hoppas att det håller i sig.

Nu hinner jag tyvärr inte skriva mer. Ska till replokalen.

#056 jusqu’ici tout va bien…

Annonser
Det här inlägget postades i Blogg100, Livet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s